klarar jag mig utan henne?
Efter mitt förra inlägg så har jag fått fina och otroliga kommentarer!
Första gången jag läste dom blev jag glad, andra gången lite chockad, tredje gången fick jag tårar i ögonen och fjärde gången började att gråta och skaka.
Då insåg jag att det måste vara farligt att ha Ana-Mia i mitt liv! Andra människor är ju ledsna och rädda för att "hon" finns där.
Jag bara måste ju få bort henne nån gång! Men är jag redo att släppa taget om "henne"?!
Det kanske låter jättekonstigt i andras öron men jag är rädd för att släppa henne. Lika rädd som jag är att ha "henne" kvar hos mig.
I alla år är det hon som har fått bort min ångest när den har varit som värst!
När man har varit sjuk så länge som jag har varit så känns det som att det är en del av sitt liv, en del av den personen man är.
Det är svårt att ändra på sin personlighet men jag vet att jag måste! Annars äger Ana-Mia mig snart, och då äger hon mina barn, min H, min familj, mina vänner. Då äger hon ALLA!
När jag mår dåligt och inte vill äta, bara vill kräkas. När egot kommer fram, så brukar jag kolla på en filmsnutt.
Den kan få mig på andra tankar.
Den är så sorlig,,,,det kan vara jag,,,min familj.
torsdag 16 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag förstår hur du menar med att det är svårt och släppa henne. Hon har ju varit en stor del av ditt liv och "hjälpt" dig få ur all ångest.
SvaraRaderaMen jag tror att du är lite på väg nu genom dina drömmar du har. Jag är övertygad om att det är Ana-Mia som dör i drömmen. Och att det är du som sakta men säkert raderar henne. Och jag kan tänka mig att det är tungt. Hon är ju en stark kraft som är starkare än dig. (Oj nu kom mina 12 stegs ord in här..). Jobbet nu är väl att kanske hitta andra verktyg till att få ur din ångest-vilket inte är så lätt. Det betyder att du måste säga adjö till någon som "hjälper dig" ur en jobbig situation många gånger, samtidigt som du är väl medveten om att hon är farlig för dig. Jag tror du är på väg bort från henne, mer eller mindre var dag som går. Ett adjö är inte lätt även om det är av ett odjur som hon och det är säkert frågor och tankar för och emot som kommer upp.
Hur kommer det att bli utan henne? Hur ska all ångest försvinna utan hennes hjälp? "Om jag bara gör det nån gång i veckan kanske det funkar" osv..
Det är så synd att hjälpen som påbörjades förra året gick som det gick.. Men kanske ett nytt försök igen? Eller kanske söka på annat håll nu när du kommit en bit på väg i tanken?
Ringa och greja vet du att du inte behöver göra själv- det gör vi andra!!
Du kan väl fundera på det iaf. För jag tror du är mer mottaglig för hjälp nu än för ett år sen.
Älskar dig för den du är. Önskar att du oxå gör det en dag.
/Gisse
Gisse verkar klok! Den här bloggen tolkar jag som ett rop på hjälp och att du är trött på att må som du mår. Det är ett stort steg som du har tagit och det är i rätt riktning! Förr eller senare kommer du att bli av med Ana-Mia och du kommer inte att sakna henne. Jag lovar! Du kan vara glad att du har så fina vänner som vill hjlpa dig. Låt dem få göra det! Kram
SvaraRaderaJa, Gisse är en av dom klokaste jag känner!!!
SvaraRaderaHon har alltid så bra förklaringar på allt.
Ja Gisse jag tror också att det är henne jag tar död på. Jag hoppas det iaf.
Era ord och den tron ni har på mig stärker mig!
Tack!!
Kram
Fast det är ju inget som säger att mina förklaringar är dom rätta alla gånger;).
SvaraRaderaFast hittar man inga svar eller lösningar på saker får man finna dom själv:) och det gör vi ju alltid du och jag! Kram